Statsministern talar om jämställdhet i FN

Fredrik Reinfeldt talar om jämställdhet i FN
Idag skriver Fredrik Reinfeldt på DN Debatt inför sitt tal i FN:s generalförsamling.

Fredrik Reinfeldt i FN i dag: Det är oacceptabelt att det fortfarande år 2011 finns länder som förvägrar kvinnor rätten att rösta, ärva och arbeta. Det är en förlust för kvinnorna men det är också ett faktum att en överbryggad klyfta i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män skulle påverka hela den globala ekonomin. När kvinnor tar större del i samhället blir världen mer rättvis och mindre korrumperad, skriver statsministern.

När jag går upp i talarstolen i dag för att hålla Sveriges anförande i FN:s generalförsamling i New York har Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinske presidenten Mahmud Abbas just talat. Detta efter en vecka som här i New York till stor del präglats av palestiniernas önskan att få fullvärdigt medlemskap i FN. Den svenska positionen är tydlig. Vi vill se två stater som existerar sida vid sida i fred och försoning. Vi kommer att ställa oss bakom alla initiativ som befrämjar denna målsättning.

För mer än tio år sedan sattes ett antal konkreta mål inom ramen för FN:s arbete som sedan samlades under namnet millennieutvecklingsmålen. Målen – att befria mänskligheten från extrem fattigdom, från hunger, sjukdomar och analfabetism – är tydliga och kraftfulla. De har hjälpt det internationella samfundet att övervaka och mobilisera resurser för utvecklingssamarbete.

Det har också gjorts viktiga framsteg. Vi har sett fattigdomen minska i många länder och år 2015 förväntas den globala fattigdomen falla under femton procent. Vi har därtill sett några av de fattigaste länderna förbättra möjligheterna till utbildning för sin befolkning. Det finns fler ljuspunkter: Barnadödligheten har minskat. Antalet personer som drabbats av nya hiv-infektioner minskar stadigt. Över hela världen har fler och fler fått tillgång till rent dricksvatten. Allt detta är bra och oerhört viktigt för de människor som berörs.

Men en granskning av målen visar också att om vi ska klara av att höja levnadsstandarden och börja närma oss lika rättigheter och möjligheter för människor runt om i världen – då har vi en lång väg kvar att gå på flera viktiga områden.

När jag talar i FN i dag kommer jag att fokusera på ett av dem. Jag kommer att tala om de bristande mänskliga, ekonomiska och sociala rättigheterna för världens 3,5 miljarder kvinnor och flickor.

Frågorna kring kvinnors rättigheter berör drygt hälften av världens befolkning, men utvecklingen är långsam och framstegen få i många delar av världen. Vi har dessutom exempel på länder där utvecklingen snarare går bakåt. Det handlar om ett allvarligt brott mot respekten för alla människors lika värde, men det utgör också ett exempellöst slöseri med humankapital. Siffrorna talar för sig själva:

I dag utför världens kvinnor 66 procent av världens arbete och producerar 50 procent av maten, men tjänar bara tio procent av inkomsten och äger en procent av marken. Av världens fattiga befolkning är sju av tio kvinnor eller flickor. Av världens 775 miljoner vuxna analfabeter i världen är två av tre kvinnor.

För Sverige handlar frågan om kvinnors rättigheter också om rätten att bestämma över sin egen kropp, sin sexualitet och över beslutet att föda barn. En del av detta handlar om det faktum att en graviditet i tidig ålder påverkar kvinnors förutsättningar att ha tillgång till utbildning eller kunna få ett jobb. Men vi vet också att en graviditet är en av de största hälsoriskerna en kvinna under 18 år kan utsättas för.

Runt 1.000 kvinnor dör varje dag av orsaker relaterade till graviditet och förlossning, ofta eftersom det saknas tillgång till preventivmedel, mödravård och akut förlossningsvård. Mer än en tredjedel av dem bor i länder drabbade av konflikt, postkonflikt eller kris. Totalt saknar över 200 miljoner kvinnor tillgång till preventivmedel. Som en konsekvens av bland annat detta dör mer än 70.000 kvinnor varje år i samband med osäkra aborter. Mörkertalet döljer troligen många fler. Samtidigt kan mödradödligheten effektivt förhindras genom moderna preventivmedel, säkra aborter, utbildad personal och graviditetsrådgivning. Genom att Sverige ger betydande bidrag till FN för bland annat fler barnmorskor och utrustning för säkra förlossningar, bidrar regeringen till arbetet med att uppnå FN:s mål om att förbättra mödrahälsan i världen. Detta kommer vi att fortsätta göra. För att på allvar kunna stärka kvinnors rättigheter och möjligheter till ett bra liv måste vi nu fortsätta förbättra mödrahälsan.

Jämställdhet handlar i grunden om att garantera lika rättigheter för kvinnor och män. Att ge alla individer – oavsett kön – samma möjligheter till utbildning, ekonomiska möjligheter och till att delta i samhället. Att det fortfarande år 2011 finns länder i världen som förvägrar kvinnor rätten att rösta, att ärva, att arbeta och till och med att köra bil är oacceptabelt.

Förvägrade rättigheter för kvinnor är inte bara en förlust för kvinnorna själva. Det innebär också förlorade drivkrafter för ekonomisk utveckling. Det är dålig ekonomisk politik för de berörda länderna – inte minst i dessa tider av ekonomisk kris. Faktum är att en överbryggad klyfta i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män skulle få stora konsekvenser för den globala ekonomin. Det skulle öka USA:s BNP med så mycket som 9 procent, euroområdets med 13 procent och Japans med 16 procent. Om kvinnor och män garanterades lika tillgång till resurser inom jordbruket skulle jordbruksproduktionen i utvecklingsländer kunna öka med så mycket som 2,5 till 4 procent.

Ökad jämställdhet har inte bara omedelbara ekonomiska fördelar. Det är också en investering för framtiden. Undersökningar från flera länder visar till exempel att när kvinnor tar större kontroll över hushållets inkomst spenderas mer pengar på barnens behov såsom mat, hälsovård och utbildning. Det i sin tur leder till att barnen utvecklas bättre, är mindre sjuka och i förlängningen får en bättre framtid. När kvinnor tar större del i samhället – oavsett om det handlar om att forma institutioner eller inneha ledande roller i politiken eller näringslivet – blir samhället bättre och korruptionen mindre. När kvinnor närvarar i fredsbyggande förbättras resultaten. Det är bland annat därför som regeringen har valt att fokusera biståndsinsatser på att fler flickor ska få möjlighet att gå i skolan. Vi har sett resultat av detta arbete i bland annat Afghanistan.

När jag talar i FN i dag kommer jag att säga just detta: Jämställdhet är förvisso en grundläggande rättighet – men det är också en smart investering för framtiden. Om kvinnorna i alla de länder som närvarar i FN:s generalförsamling i dag fick delta fullt ut i samhället skulle världen bli mer rättvis och vi få en ekonomisk tillväxt av stora mått.

Fredrik Reinfeldt
Statsminister

Budget 2012 - tid för ansvar

Med årets budget tar regeringen ansvar för Sverige i en turbulent tid. För att motverka krisens effekter, förbättra de långsiktiga förutsättningarna för jobb och tillväxt samt förstärka välfärden föreslår regeringen åtgärder för sammanlagt 15 respektive 17,3 miljarder kronor för 2012 och 2013. Då finns samtidigt säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige kan hantera en ännu sämre utveckling om skuldkrisen blir djup och långvarig med stora effekter på den svenska ekonomin.

- Regeringen tar ansvar för att Sverige står väl rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen fungerar även när det är oroligt i omvärlden. Och genom att värna en trygghetsbuffert har vi samtidigt handlingsutrymme att möta en sämre utveckling, säger finansminister Anders Borg.

Reformutrymme på 15 miljarder kronor
Finansdepartementet bedömer att svensk ekonomi dämpas kraftigt under 2012. Ökad osäkerhet bland hushållen gör att konsumtionen väntas öka långsammare. Tillsammans med en svagare efterfrågan från omvärlden leder det till att BNP-tillväxten revideras ned till 1,3 procent 2012. Trots att prognosen därmed reviderats ned kraftigt, finns det en risk att utvecklingen kan bli betydligt svagare.

Den dämpade tillväxten gör att det finansiella sparandet inte förbättras lika snabbt som regeringen tidigare trott. Regeringen bedömer att ett reformutrymme på 15 miljarder kronor för 2012 ger ett sparande nära balans. Då finns också tillfredsställande säkerhetsmarginaler för att förstärka jobbpolitiken om utvecklingen skulle bli sämre.

Åtgärder för sysselsättning, tillväxt och välfärd
I budgetpropositionen för 2012 prioriterar regeringen åtgärder för att möta inbromsningen, åstadkomma varaktigt högre tillväxt och sysselsättning, se till att välfärden kommer alla till del samt öka stabiliteten i det finansiella systemet. Totalt satsas 15 respektive 17,3 miljarder för 2012 och 2013.

Åtgärder för att möta inbromsningenSyftet med dessa åtgärder är att med tillfälliga, riktade satsningar förhindra att arbetslösheten biter sig fast på hög nivå.
* Satsning på infrastrukturen 2012 och 2013 för att både skapa sysselsättning och möta det uppdämda behov som finns av underhåll av vägar och järnvägar.
* Arbetsmarknadspaket för att förhindra långtidsarbetslöshet och öka stödet till grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, bland annat ungdomar.

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning
Syftet med dessa åtgärder är att förbättra förutsättningarna för sysselsättning, tillväxt och konkurrens för att värna Sveriges starka position.
* Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster för att skapa jobb för unga och stimulera till företagande.
* Förbättrade villkor för företagande och sparande
* Reformpaket för utbildningsområdet med huvudfokus att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens.
* Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd
* Åtgärder för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige
* Åtgärder för att förbättra innovationsgraden i ekonomin

Åtgärder för att välfärden ska komma alla till delSyftet med åtgärderna är att värna välfärdens kärnverksamheter och se till att skuldkrisens bördor fördelas rättvist.
* Åtgärder för att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och omsorgen
* Justeringar i sjukförsäkringsreformen i linje med vad som presenterades i 2011 års ekonomiska vårproposition
* Höjt bostadsbidrag för unga och barnfamiljer
* Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer
* Åtgärder för en human och rättssäker migrationspolitik

Åtgärder för ett stabilt finansiellt system
Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin och arbetet med att öka stabiliteten pågår kontinuerligt.
* Kraftigt ökade resurser till Finansinspektionen
* Ambition att höja kapitaltäckningskraven för bankerna för att dels minska riskerna för fallissemang, dels minska skattebetalarnas kostnader

Regeringens fortsatta reformambitioner
Regeringen bedömer att de flesta av de reformambitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under mandatperioden. De kommer att genomföras när det uppstår ett varaktigt reformutrymme och det ekonomiska läget tillåter samt under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras. Bland de åtgärder som kommer att prioriteras finns:
* ett femte steg i jobbskatteavdraget
* sänkt skatt för pensionärer
* höjd gräns för statlig inkomstskatt
* fortsatta förbättringar av företagsklimat och villkor för företagande, investeringar och sysselsättning